12 nov
Lagring och frostskydd, del 2
Gretelund
Henrik Nilsson har tagit upp 60% av betarealen och levereade 3200 ton förra veckan. I mitten på december ska 5500 ton levereras och i slutet på januari blir det ytterligare 3000 ton. Betorna som ska levereras i mitten på december kommer att täckas maskinellt med TopTex efter upptagning och kompletteras med 14-16 meter bred plast vid behov. När kylan är över tas plasten av direkt. Henrik är tydlig med att det är viktigt att att täcka med plast någon meter ut på marken så att vinden inte kan krypa in längs med marken. Han strävar alltid efter att placera stukan i nord-sydlig riktning för att exponera så lite betor som möjligt mot kalla nordvindar.
Betorna som ska långtidslagras togs upp för snart två veckor sedan. Än så länge ligger bunken öppen eftersom Henrik tycker det är för varmt för att börja täcka. Dock täcktes stukan tillfälligt med plast här om dagen då det lovades regn för att hålla betorna torra. Plasten tas av så fort det är uppehållsväder igen. Planen är att lägga en 6 meter bred TopTex över toppen på bunken och sedan 15 cm halm på sidorna som läggs på med halmrivare. När det blir minusgrader och vind kompletteras frostskydded med 6 meter bred plast på sidorna av stukan. På plasten läggs halm för att förankra den.
”Då har man en stuka som håller sig torr – inget vatten kommer in i toppen på stukan och halmen absorberar kondens som bildas under plasten. Om det blir för varmt så tar jag bort halm och lyfter upp plasten nertill vart 10:e meter på stukan”, säger Henrik. Vädret, läs vindstyrkan och till viss del temperaturen, avgör när plasten inte behövs och det är dags att ventilera. Normalt ventileras stukan på Gretelund 4 gånger på en vinter och Henrik håller koll på temperaturen med en enkel termometer. I år ska han, inom ramen för 5T-projketet, använda temperaturspjut där man följer temperaturutveckligen via en webbsida (mer om det senare).
På frågan om det inte är för tidigt att ta upp betor i början på november som ska lagras i tre månader svarar Henrik att det i Kristianstad är en stor risk att låta betorna stå kvar i marken. Vädret kan slå om snabbt och det sista man vill är att betorna blir frostskadade i backen. Han vill ge betorna en chans att lufta minst en vecka efter upptagning och risken med att ta upp sent är att man kan bli tvungen att lägga på halm och plast med en gång. Kan man låta bunken ligga öppen efter upptagning undviker man att det blir för varmt och slipper mycket kondens. I början på november var det dessutom fina upptagningsförhållanden och då tycker Henrik att man ska passa på att ta upp.
”Det är rätt många pengar i stukan som i år är 400 meter lång och ska ligga i tre månader. Det är bättre att lägga tid på att sköta stukan än att lägga tid på att skala bort dåliga betor”, säger Henrik.
