Tillsammans till
20 ton 2020

5T Projekt Ribbon

01 okt

Danska skörderesultat september

Här kommer de danska skörderesultaten (AY-skördar) för september. Precis som siffrorna visade i juni är Carsten Stoltze på Nygaard (Själland) den enda som har en högre skörd i år jämfört med ifjol. Det beror på att han sådde mycket tidigare, 2014 sådde han sist av 5T-gårdarna och i år var han först.

Sockerskord DK 15 sept

Sockerskörden på de danska gårdarna ligger i snitt på 14,7 ton/ha jämfört med 15,8 ton ifjol. Jämfört med ifjol så har man alltså tappat 1,1 ton socker eller 6 % i sockerskörd. Störst skillnad i sockerskörd har Eskemosegaard som tappat 11 % och minst skillnad har Nygaard som ökat 1 % jämfört med ifjol.

Jens Erik Pedersen på Lolleseje har en sockerskörd på 16,5 ton socker per hektar och är den enda av 5T-odlarna som är inom räckhåll av 20 ton. Han behöver 3,5 ton socker till för att nå 20 ton – det kan lyckas! Han har dessutom ett mycket fint fält med ett bra plantantal.

Rotskord DK 15 sept.xlsx

Rotskörden ligger i snitt på 82 ton/ha den 15 september jämfört med 89 ton/ha 2014. Lolleseje och Nygaard passerar 90 tons strecket med 94 respektive 91 ton per hektar. Värt att notera är att den genomsnittliga rotskörden på de danska gårdarna bara är 3 ton högre än i Sverige.

Sockerhalt DK 15 sept

I medel hade de danska gårdarna en sockerhalt på 17,9 % den 15 september, vilket är samma sockerhalt som ifjol. Precis som i Sverige är det stora skillnader i sockerhalt mellan platser, det skiljer 1,4 procentenheter i sockerhalt mellan platsen med högsta (18,5 %) och lägsta (17,1 %) sockerhalt.

Tre av de danska gårdarna (Brakilde, Eskemosegaard och Pugerupsgaard) odlar sorten Louisa vilket är den sort med högst sockerhalt på åtminstone den svenska sortlistan. I de svenska sortförsöken gjorda 2012-2014 har Louisa 1 procentenhet högre sockerhalt jämfört med till exempel Cartoon.

Medan danskarna tappat drygt 1 ton socker jämfört med ifjol har de svenska gårdarna tappat 3 ton. Att Sverige tappat så mycket mer än Danmark förklaras till stor del av betydligt lägre sockerhalt i Sverige – det skiljer 1,1 procentenheter i sockerhalt. Vi följer upp detta i nästa inlägg.