27 okt
Växtnäring och bevattning
I ett antal inlägg kommer vi den närmsta tiden att sammanfatta det viktigaste från stationerna på höstmötet, Gretelund. Först ut är växtnäringsdemon och bevattning som Joakim Ekelöf på NBR pratade om.
Vilka resultat presenterades gällande växtnäring?
I växtnäringsdemonstrationen visades kvävets effekt på sockerskörden. Stegen gick från 0 till 105 kg kväve vilket resulterade i cirka 2 ton mer socker per ha. Gällande flytande fosfor i såraden så gav den inget extra för sockerskörden även om små effekter kunde ses tidigt på sommaren. Då markkartan visade på en god klass 4 gällande fosfor så var resultaten inte så förvånande. Mer anmärkningsvärt var att 100 kg extra kalium, lagt som kalisalt på en grundgiva med 700kg Probeta, höjde skörden med nära ett ton socker. Det är inget man generellt sett skall förvänta sig om man inte som på platsen har låga kaliumtal, lättare jord samt bevattning.
I jämförelsen mellan YaraMila raps och Probeta drog den sistnämnda det längsta strået. I demoytorna skiljde över 2 ton socker. Troligen tack vare innehållet av natrium, mangan och det högre borinnehållet i Probeta. Det tycks alltså inte vara någon bra ide att försöka spara på krutet här.
Som förväntat blev det bästa ledet radmyllad Probeta som gav 1,3 ton mer socker än bredspridd Probeta.
Vad lärde vi oss av bevattningsförsöket?
Resultaten från bevattningsdemonstrationen visade på blygsamma 4,5% skördeeffekt till fördel för det bevattnade ledet. Detta trots 7 bevattningar. Sett utifrån skillnaderna som markfuktssensorerna visat under säsongen borde effekterna varit betydligt större. En troligt förklaring kan dock vara att den obevattade rutan låg i en svacka och att betorna med all sannolikhet funnit vatten på djupet. Det är trots allt så att betan hämtar en stor del av sitt vatten på mer än en meters djup.
Joakim Ekelöf, NBR
