Tillsammans till
20 ton 2020

I mitten på december träffades de danska och svenska 5T-odlarna och representanter från Nordic Sugar och NBR för att titta tillbaka på året som gått och blicka framåt. Robert Olsson, NBR gick igenom årets resultat och här kommer en summering av vad han sa:

Torrsubstans
Om vi börjar med att titta på produktionen av torrsubstans (rot och blast) så nådde 7 av 11 odlare all time high. Det krävdes cirka 30 ton torrsubstans för att generera 20 ton socker. Samma förhållande gäller i både Sverige och Danmark men frågan är hur mycket av torrsubstansen som är möjligt att omvandla till socker?

Handskördar
Handskördarna som illusterar den potentiella skörden (AY-skörd) var i genomsnitt 19,6 ton socker/ha. Alla odlare hade över 90 ton/ha i rotskörd och genomsnittet var 106 ton/ha. Generellt var sockerhalten hög, i snitt 18,4 % och som mest 19,6 %. Det finns rätt stora variationer i blastskörd och sockerhalt mellan gårdarna.

I diagrammet redovisas skördar för de två tyska gårdarna men texten i inlägget avser bara dom 5 svenska och 6 danska gårdarna.

Maskinskördar
Maskinskördarna som levererades till fabrik (FY-skörd) låg i genomsnitt på 17 ton socker/ha och varierade mellan 15,2 och 18,4 ton socker/ha. Det är större variation mellan olika plaster än mellan länderna – det går att ta riktigt höga skördar i bägge länder!

Gör vi en tillbakablick för 2014-2016 så konstateras att vi inte slår rekordåret 2014. Två av tre år har skördenivån varit densamma i både Sverige och Danmark. 2015 hade danskarna betydligt bättre skördar, vilket delvis berodde på att man sådde i snitt 10 dagar tidigare än oss.

Precis som 2015 är årets renheter inte tillfredställande! Direktleveranser i mitten på november fungerar inte och vi slopar detta koncept till 2017.

Differens AY-FY
Gapet mellan AY- och FY-skördar var i snitt 2,4 ton socker/hektar. Man kan säga att över 3 ton/ha är högt och runt 1-1,5 ton är bra. Tofta (MR), Hviderup (JM), Nakskov (HHJP) och Holeby (HH) ligger mellan 2,9-3,5 ton socker/ha i differens. Gretelund (HN), Stege (SF) och Gedesby (JEP) ligger någonstans mittemellan med 2,2-2,6 ton och bäst i klassen är Valterslund (MB), Lovisero (GO), Prästö (CS) och Kettinge (PB) med 1,6-1,8 ton i diff.

Lite grovt räknat kan man säga att 1 ton av differensen förklaras av avtalsförhållanden, nämligen avdraget på 3,65 % för nacke och vidhängande vatten samt avdraget på 0,18 % för sockerhaltreduktion. Resterande del beror på bestånd, ogräsförekomst och skördespill. Årets spillundersökningar visar på ett spill på mellan 1,3-5,6 ton betor/ha. Den potentiella skörden (AY-skörden) mäts genom att handskörda 6 rutor på 3 meter x 2 rader. Det är såklart ingen absolut sanning och det är inte säkert att dessa rutor representerar genomsnittet på fältet.

Vid något tillfälle berättade Robert att det kinesiska tecknet för möjlighet och problem är detsamma. Detta fick vi anledning att återkomma till flera gånger under dagen. För visst är det så att något som upplevs som ett problem också kan vändas till en möjlighet?! Det är utmaningarna och problemen vi ställs inför som gör att vi utvecklas och växer.