Tillsammans till
20 ton 2020

5T Projekt Ribbon

31 okt

Tankar om betodling – Henrik Nilsson

Henrik på Gretelund tycker att betor alltid varit den roligaste grödan för att det är så mycket fingertoppskänsla och för att det krävs lite mer för att nå resultat. I och med 5T-projektet fokuserar han lite extra på betor och han är tacksam för att få varit med och att det har gett oerhört mycket i form av motivation och återkoppling på olika insatser i fält.

Jordbearbetning
På frågan vad som är det viktigaste för att ta höga betskördar svarar Henrik att det måste vara bra dränering så att man kan komma ut tidigt på våren. Det får inte vara några sura fläckar utan måste vara 100 % över hela fältet. Han berättar att han är jättenoga med såbädden och gör alltid sista harvningen (vilket görs i såriktningen) innan sådd själv. ”Det ska vara jämt och man ska inte behöva justera såmaskinen på något ställe. Jag vill ha en såbädd med samma aggregatstorlek över hela fältet för att alla betor ska få samma förutsättningar”, säger Henrik.

Henrik tycker att jordflykt är den största utmaningen i hans betodling och han gillar inte att köra ut fastgödsel när det börjar blåsa eftersom det ger ojämn uppkomst och ogräsproblem. Lösningen på problemet stavas strip tillage på Gretelund, vilket innebär att man djupluckrar ner till 20 cm direkt under såraden. Konceptet praktiseras på fält med en lerhalt upp till 10 % och Henrik menar att strip tillage ger samma förutsättningar till alla betor samtidigt som det motverkar jordflykt och igenslamning. Han poängterar att man måste vara noggrann ändå – det får inte vara några halmtussar – runt en halmtuss blir det ogräs och ingen beta. I de värst utsatta områdena för jordflykt sås dessutom vårkorn in. En annan fördel med strip tillage konceptet är att de betorna står emot torka bättre tack vare sitt välutvecklade rotsystem och därför inte behöver vattnas lika många gånger som betor etablerade på annat sätt.

Henrik är inte rädd för att plöja om det krävs för att få en bättre etablering. Han plöjer de fält med högre lerhalt och brukar plöja cirka 20 % av betarealen. En anledning till att han undviker att plöja om det går är att bärigheten är bättre för gödseltunnan på våren i de fält som inte är plöjda.

Växtnäring
Något som har förändrats på grund av 5T-projketet är Henriks syn på växtnäring. Tidigare körde han stallgödsel och NS 27-4 + Besal men i och med projektet har han fått upp ögonen för hur väl betorna svarar på fosfor och därför lägger han nu NPK istället för Axan för att komplettera stallgödseln i form av 20-25 kubik svinflyt (svinflyten står står för runt 45 kg N).

I år har han provat att djupmylla gödningen ner i strippen men är inte nöjd med resultatet. Istället planerar Henrik att investera i ett koncept med radmyllning av flytande gödning. Det är i så fall aktuellt med en NP-gödning med mikronäringsämnen anpassade efter stallgödseln på gården. Att han tittar på flytande gödning beror på att utbudet av såmaskiner med radmyllningsaggregat för granulerade produkter inte är så stort. En annan fördel är att man i så fall kommer använda en tankvagn för gödningen och slipper binda upp en lastmaskin i betsådden.

Man har under många år kalkat upp på Gretelund och Henrik vill inte ha några fält med ett pH-värde under 7,0. Från mitten av 90-talet och 10 år framåt kalkade man oerhört mycket och numera läggs Mg-kalk vart 8:e år. På de senaste kalkade fälten har man lagt strukturkalk.

Kemi
Åkerbinda är det stora problemogräset på gården och därför har Henrik använt Centium de senaste åren. Han tycker det är ett bra preparat men att det gäller att få säkerhet i det och han föredrar låga doser och upprepad behandling. Enligt hans erfarenhet får man vitfärgning i blandning med Ethosat och därför blandar han inte Centium och Ethosat numera. Dessutom kör han alltid på kvällen eller natten, inte på morgonen då risken för skador ökar. Sedan i höstas sprutar han med en självgående spruta med Twin-teknik (Hardi Alpha evo 5100). I betodlingen används 02-spaltmunstycken och 100 liter vatten.

Henrik berättar att betor kanske är den gröda han springer mest i eftersom att utvecklingen går så snabbt. Under säsong är han ute i alla betfält 2-3 gånger i veckan. Han är också noga med att börja följa bladsvampar tidigt – från midsommar bevakar han betfälten. Den första behandlingen gjordes i år den 31 juli med full dos och eftersom rosten utvecklades snabbt låg han tätt med den andra behandlingen. För första gången gjorde Henrik tre behandlingar i en del fält som ska stå länge. Han kommenterar att det ser bra ut och att betorna har väldigt fin färg. När Henrik letar efter bladsvamp går han alltid i kanter som inte bevattnats eftersom han menar att rosten alltid dyker upp där först.

Upptagning och lagring
Vintern kan komma tidigt till Gretelund och Henrik vill ha betorna uppe innan det blir dåligt väder – i mitten på november är idealet. ”Jag kanske har något fält kvar längre där jag chansar men aldrig större areal än vad jag kan ta upp på en dag”, säger Henrik. Det är samma maskinstation som tagit upp betor på Gretelund sedan 1982 och Henrik behöver inte berätta för entreprenören hur han vill ha rensat. Däremot är han där och kollar att allt går bra ett par gånger om dagen under upptagning.

Betorna lastas med renslastare och därför är det 9 meter breda stukor som gäller. Betorna tippas med elevatorvagn eller med upptagaren. Henrik började använda TopTex 2014 och tycker det är fantastiskt. Fiberduken läggs på maskinellt medan plast läggs på för hand. Om det är riktigt kallt lägger Henrik på halm utanpå plasten för att försluta så att vinden inte kan gå in. Ifjol täcktes 3000 ton betor enligt konceptet ovan och Henrik tog inte bort en enda beta. Det ska tilläggas att dessa betor plockades upp innan frosten.

Något som kännetecknar Henrik är att han inte är rädd för att dra på sig kostnader i odlingen. Han satsar fullt för så hög skörd som möjligt eftersom han är övertygad om att det ger störst netto på sista raden.