
26 okt
Tankar om betodling – Jeppe Mårtensson
I den tredje delen på temat tankar om betodling berättar Jeppe Mårtensson att han framförallt har ändrat på två saker sedan han gick med i 5T-projketet, nämligen lagring och att börja med radmyllning.
Lagring
Lagring har historiskt upplevs som svårt på gården. För sådär en 10 år sen hade NBR lagringsförsök på Hviderup som visade på stora lagringsförluster och man trodde då att de stora förlusterna var kopplat till Aphanomyces. Det är också viktigt att känna till att man hade 12 meter breda trapetsstukor och stora betlager på gjutna plattor. Täckningsmaterialet var nät och halm kompletterat med plast. För några år sedan började Jeppe med TopTex men stukorna var fortfarande breda och duken var bara sex meter bred vilket innebar att toppen var öppen.
Numera lagras alla betor i smala trapetsstukor (cirka 9 meter breda) och TopTex kompletterat med plast är den nya melodin. ”Betorna ska tas upp under bra förhållanden och jag är inte är rädd för att låta betorna ligga – tillväxten man vinner vid senare upptagning tappar man i ökat spill”, anser Jeppe. Är det dåligt väder läggs TopTex på omedelbart efter upptagning, annars väntar gärna Jeppe några dagar. Han betonar också att det är viktigt att täcka av så sent som möjligt innan leverans.
Sedan tre år läggs TopTex på maskinellt av Magnus Hartler och ifjol testade man också att rulla ut en 16 meter bred plast med Klündermaskinen. Jeppe konstaterar att det fungerade jättebra och kommer fortsätta med det då plasten håller mycket bättre när den läggs på och tas av maskinellt. Men det vill såklart till att det är vindstilla när plasten rullas ut. För att förankra plasten används storbalar. Jeppe jobbar aktivt med lagren för att hålla nere temperaturen och behålla kvaliteten.
Jeppe tror på en hög skörd i år.
Det är över 25 % lerhalt på Hviderup vilket innebär antingen låg renhet på bruket eller stort betspill. Gården är en av de 5T-gårdar med högst skördespill enligt de spillundersökningar som gjordes 2014 och 2015. Varken Anders Rydén, Nordic Sugar eller Jeppe tror dock att spillet varit så högt som undersökningarna visat eftersom upptagning då varit planerad för ett visst datum oavsett väderlek. Jeppe själv försöker alltid att ta upp när det är bra förhållanden och tittar inte i almanackan.
Gödslingsstrategi och kalk
Gödslingsstrategin är det stora Jeppe ändrat på som en följd av 5T-projektet. ”Innan la vi 130 kg N och hade alltid lägre sockerhalt än både trakten och landet. Vi har sänkt kvävegivan i tapper och nu ligger vi under 100 kg N – rotskörden har hängt med men sockerhalten har gått upp. Ifjol låg vi för fösta gången över genomsnittet vad gäller sockerhalt”, berättar Jeppe.
I år radmyllade man Probeta till betor för första gången och såmaskinen var en Väderstad Tempo. ”Jag tror på radmyllning. Ifjol besökte vi Beet Europe i Frankrike och tittade bland annat på såmaskiner – det fanns bara en enda maskin på plats utan radmyllningsaggregat. Vi fortsätter prova att så med Tempon även 2018”, berättar Jeppe. Han funderar även på att lägga mer kalium till betor då Joakim Ekelöf på NBR menar att kaliumtillståndet på Hviderup är lågt.
Någon bladgödsling har det inte blivit i år med tanke på att man körde Probeta. Vad gäller ogräsbekämpning på Hviderup så det tacksamt då ogrästrycket är lågt. Ibland räcker det med två behandlingar och en radresning för att få rent i fält. Jeppe bladsvampsbehandlar numera två gånger. Han menar att alla försök visar att man har betalt för varenda krona och att det är lite jobb med att skifta hjul med tanke på vad merskörden är värd. I framtiden är det troligen aktuellt med fasta körspår för att slippa byta däck.
Tidigare har pH legat mellan 6 och 7 på Hviderup men idag vill Jeppe att pH ska vara kring 7,5. Sedan ett antal år har man jobbat målinriktat med att förbättra markens pH och kalciumstatus – främst genom att köra Mg-kalk men även strukturkalkning. Man underhållskalkar med sockerbrukskalk en gång i växtföljden, normalt sker det på hösten innan betor. Tack vare högre pH-värden har man idag mycket mindre problem med Aphanomyces jämfört med tidigare. Bättre sorter är en annan förklaring.
Framgångsfaktorer
På frågan vad Jeppe tror är nyckeln till en hög betskörd svarar han bra dränering, en bra växtföljd med stallgödsel och kalkning. ”Grunden för en hög skörd läggs på hösten med en bra höstplöjning och det är svårt att reparera en dålig plöjning med harvning på våren. På dessa jordar är det nödvändigt att plöja till betor. En bra vinter får vi finjord som sen hjälper fröet att gro. Kan vi inte få fröet att gro spelar det ingen roll vad vi gör sen”, menar Jeppe.
Han är också en nyfiken person och lägger mycket tid i fält. Under säsong är han ute i betfältet tre gånger i veckan. Jeppe tycker det är väldigt inspirerande och lärorikt att vara en av 9 odlare i 5T-projketet. Han menar också att de danskarna odlarna tryckt på kring radmyllning vilket gjort att Jeppe tror på det inför framtiden. ”Betor har alltid varit roligt, men är ännu roligare nu!”, avslutar han.