23 okt
Tankar om betodling – Magnus Rafsten
Serien Tankar om betodling fortsätter här med en intervju med Magnus Rafsten, Tofta.
Åren 2014-2016 hade Magnus sitt 5T-fält på arrenderad mark strax nordväst om Asmundtorp vid Nygård. Jorden på den gården är tung och vattenhållande med en lerhalt på över 20 %. Det är en stark jord som har förmåga att leverera vatten även en torr sommar men nackdelen är att det tar tid för jorden att torka upp på våren (exempelvis såddes 5T-fältet den 12 april 2016).
För att möjliggöra tidigare sådd valde Magnus att lägga årets 5T-fält på betydligt lättare jord på Häjarpsgåden som ligger ett stenkast från Tofta där Magnus bor. Betorna såddes den 8 april (medelsådatum för Sverige var den 13 april).
Blött i fält efter 15 mm regn i helgen som var.
Dålig tillväxt
Trots en relativt tidig betsådd ser inte skörden ut att bli riktigt vad Magnus hade hoppats på. Betorna har inte trivts och tillväxten har varit därefter. Jordprover visar på ett skyhögt Aphanomycesindex nära 100 och pH-värdet ligger mellan 6,0 och 7,0. Magnus konstaterar att han lärt sig vikten av att kalka, att pH-värdet i årets fält är för lågt och att fältet skulle ha kalkats inför 2017. Nästa gång det ska vara betor på årets fält kommer han köra Mg-kalk två år innan betor då det krävs en ordentlig grundkalkning.
Han har alltid tidigare kört ut sockerbrukskalk på vintern efter att det frusit och då fältet varit plöjt med tiltpackare – detta eftersom han inte fått leverans av sockerbrukskalk innan dess. Efter att ha gått på en mina i år har Magnus beslutat att lagra sockerbrukskalk på gården för att året efter kunna köra ut kalken på stubben innan plöjnad. Måltalet är att ligga på pH 7,0–7,5. Nästa års betfält är för övrigt kalkat.
Magnus har en sexårig växtföljd med tre år mellan betor och spenat. Betor och spenat i samma växtföljd har förvärrat Aphanomycesangreppen i sockerbetor eftersom spenat uppförökar Aphanomyces. Detta var en nyhet för Magnus och något han inte känt till innan. Han berättar att årets spenatfält är sått med obetat utsäde då leverantören inte haft tillräckliga mängder betat utsäde på grund av dålig grobarhet i vissa partier. Magnus har aldrig tidigare sått obetat spenatutsäde men i årets spenatfält var fläckar med dålig tillväxt och konstiga rötter vilket han fått bekräftat är Aphanomyces.
I årets 5T-fält finns av en händelse ett Aphanomycesförsök i NBR:s regi. I försöket är gödning bredspritt medan det är radmyllat runt om kring eftersom Magnus radmyllar Probeta sedan många år. Försöket har under hela säsongen stuckit ut med väldigt dålig tillväxt och ljusgrön/gul blast. Det är slående hur mycket bättre betorna (sort Orlena) är runt omkring försöket vilket Magnus tror beror på att det är radmyllat istället för bredspritt.
Till höger i bild Aphanomyces-försöket med bredspridd gödning och olika sorter. Till vänster är gödningen radmyllad och sorten är Orlena.
Sådd
Magnus har radmyllat till betor sedan han tog över gården 2006 och på grund av årets erfarenheter är Magnus än mer övertygad om radmyllningens fördelar. ”De stora skillnader som syns i Aphanomycesförsöket på årets 5T-fält jämfört med övriga fältet som radmyllats har varit jättevärdefullt och det ska mycket till innan jag släpper konceptet med radmyllning”, säger Magnus. Tidigare funderade han på att investera i en egen såmaskin (utan radmyllningsaggregat) men det är inte längre aktuellt. Ifjol jämfördes radmyllning med bredspritt på Tofta och Lovisero och merskörden i radmyllade led var 7 % respektive 5 %.
Som vi tidigare varit inne på har Magnus ofta sått senare än sina 5T-kollegor. Magnus betonar att tidig sådd är viktigt men att det måste vara bra förhållanden. ”Jag blev bränd 2015 när vi sådde med en tung såmaskin samtidigt som det var blött i botten. Det blev packningsskador och betorna växte inte optimalt. Jag sår så tidigt som möjligt men jorden måste få bestämma”, berättar han.
Upptagning och lagring
Betorna tas upp av en granne som har en mindre följevagn på cirka 15 ton, vilket Magnus tycker är positivt för att undvika markpackning. Lagringsbetorna brukar vara uppe i mitten på november. TopTex läggs på omedelbart och definitivt innan första regnet. Det är inte bara betor som ska levereras efter 1 december som täcks med TopTex, även betor med leverans i november eftersom betorna är lättare att rensa och det blir mindre spår under stukan.
”Jag ser inte lagring som ett stort bekymmer. Det krävs att man jobbar med lagret men gör man bara det så är det inget problem. Det är ändå rätt bra pengar i det”, menar Magnus. Han täcker med TopTex alternativt Tågarpsmattor plus vindskyddsplast vid behov. Halm slutade Magnus med redan 2012, vilket han inte ångrar då den hanteringen efteråt inte är rolig samtidigt som det kostar pengar. Som längst har han lagrat betor till mitten på januari och har aldrig haft några anmärkningar eller behövt skala stukor. Däremot är han noga med att alltid gå över stukan efter avtäckning och kasta bort dåliga betor i toppen. Att använda termometer i stukor som ska ligga länge är en självklarhet.
Lärdomar
Avslutningsvis konstaterar Magnus att det fjärde året i 5T-projketet är det som gett mest på grund av ovan nämnda problem med Aphanomyces och dålig tillväxt. Årets 5T-fält, där också sommarmötet hölls, var det fält som Magnus trodde skulle ge högst betskörd. Det blir troligen tvärtom men tack vare sommarmötet finns där flera försök som varit en ögonöppnare för Magnus.
Noggrannhet är ett ord som återkommer när Frida Thorstensson, Nordic Sugar beskriver Magnus som betodlare. Genom att ägna mycket tid i fält lämnas inget åt slumpen och rätt åtgärd görs vid rätt tidpunkt, inte minst vad gäller ogräsbekämpningen. Det är alltid väldigt rent i Magnus betfält!
