13 nov
Studiebesök i Litauen, dag 2
Vi fortsätter rapporten från studiebesöket i Litauen. Dag 2 började med ett kort besök på Nordic Sugars sockerfabrik i Kėdainiai där vi fick en guidning på fabriksområdet samt en kort presentation om betodling i Litauen. Fabriken byggdes 1967 då landet tillhörde Sovjet och köptes av dåvarande Danisco 1995. Nordic Sugars drygt 300 betodlare odlar tillsammans 16 000 ha betor och medelskörden ligger på 11 ton socker/ha. Förutom betor odlar man i regel höstvete, raps och maltkorn i området. De senaste 20 åren har man haft en otrolig skördeutveckling där sockerskördarna ökat med 450 % från 2,6 ton till 11,7 ton/ha, mycket på grund av strukturrationalisering i lantbruket men också för att man fick in en ägare från Västeuropa med mycket ny kunskap och höga ambitioner.
Efter fabriksbesöket besökte vi en gård som drivs av två bröder tillsammans med deras far. Gården köptes efter Sovjetunions fall och har utökats och rationaliserats succesivt sedan dess. Familjen brukar idag 800 ha, varav man äger 600 ha. I år odlar man ca 300 ha betor vilket gör dom till en av de största betodlarna som levererar till Nordic Sugar i Litauen. Det förekommer att man odlar betor efter betor, därav den stora andelen betor i växtföljden. Trots detta påstod odlaren att man inte hade problem med nematoder.
Gården hade väldigt fin arrondering med stora fält vilket ger förutsättningar för ett effektivt och framgångsrikt lantbruk. I år hade man haft tur och skördat all spannmål innan regnen och höstveten hade avkastat 10 ton/ha med bra kvalitet. Årets höstsådd var, precis som på den första gården vi besökte, påverkad av regnet och man hade fått sått långt ifrån vad man önskade av höstgrödorna. Precis bredvid gården fanns också ett hjorthägn för kronhjort för uppfödning av slaktdjur.
5T-odlarna Stig Fabricius och Magnus Rafsten med en stor men hårt nackad beta.
Familjen hade både egen upptagare och renslastare (i Litauen lastar och transporterar odlarna själv betorna till bruket). Dessa maskiner hade man köpt med hjälp av 50 % investeringsstöd för unga lantbrukare från EU. På gården fanns också ett antal lastbilar för bettransport och annat som också hade köpts med liknande villkor.
Mycket på gården var likt det vi ser hos en skånsk lantbrukare i samma storlek – bra maskinpark och en rationell gårdsmiljö för att ta hand om de skördade produkterna. Bakom gården fanns ett upplag av den tidigare generationens lantbruk vilket mer påminde om Sovjetunionen med mindre maskiner med typisk öststats-prägel.
Nyupptagna betor av två olika sorter. Värt att notera var att lantbrukaren på gården själv fascinerades av skördeskillnaden mellan två olika betsorter, till att se på var det stora skillnader i rotskörd trots upptagning vid samma tidpunkt. Det framgick inte riktigt vilka sorter som använts och var dessa kom ifrån.
