Tillsammans till
20 ton 2020

5T Projekt Ribbon

09 nov

Tankar om betodling – Magnus Bengtsson

Magnus Bengtsson på Valterslund tycker 5T-projektet varit en sporre som fått honom att i snabbare takt prova nya saker i sin betodling. ”De förändringar jag har gjort hade jag gjort så småningom även om jag inte var med i projektet men det är alltid lätt att tänka att någon annan kan testa före en själv. Det är också lätt att inse vad man borde göra men det är inte alltid man gör vad man borde. 5T-projektet har motiverat mig att försöka göra allt rätt för att maximera skörden”, berättar Magnus.

Växtnäring och kalk
Historiskt har Magnus spridit kycklinggödsel till betorna på våren kompletterat med N27 eller en NPK-produkt som startgiva. Detta har inneburit ett extra moment vilket åtminstone vissa år fördröjt sådden. I och med 5T-projketet har han uppmärksammat vikten av tidig sådd ännu mer än tidigare och har därför beslutat att lägga hela växtnäringsbehovet i form av myllad Probeta till betorna och på så sätt få bort en flaskhals i samband med sådd. Stallgödseln kommer läggas till andra grödor i växtföljden i fortsättningen. En annan förändring i och med 5T-projektet är att kvävegivorna minskat successivt, numera ligger den kring 100 kg N. Magnus menar att betskördarna svarat rätt så omedelbart på gjorda insatser och därför har det varit roligt att utmana sig själv just i betor.

Magnus är mer noggrann när han plöjer till betor på hösten numera. Han berättar att han överhuvudtaget blivit mer noggrann och medveten inte bara i betor utan i andra grödor också. Med tanke på att betors täckningsbidrag inte är lika överlägset andra grödor längre så gäller det att få in näringsämnen i hela växtföljden istället för att ”förrådsgödsla” till betorna. Det är rätt låga fosfortal på gården och det går inte längre att leva på att Valterslund varit en djurgård en gång i tiden.

Samma synsätt gäller avseende kalkning och Magnus kalkar i någon form minst vart fjärde år. Han är övertygad om att det är viktigt att tillföra kalk kontinuerligt i växtföljden oavsett vad markkartan säger. Våren 2014 fick han upp ögonen för Aphanomyces som ledde till en del plantbortfall och sämre tillväxt. Magnus har rätt höga index rent generellt och har sedan 2014 ett större fokus på sortval och väljer toleranta sorter.

Bättre tajming i ogräsbehandlingarna
Som vi skrivit om tidigare har Magnus haft mer fokus på tajming i ogräsbekämpningarna de senaste åren. ”Om man sa innan att man skulle köra nästa ogräsbehandling inom sju dagar så satsade jag på dag sju. Var det då inte bra väder den sjunde dagen blev det kanske istället dag nio. Nu är det inom sju dagar som gäller – om väderprognoserna säger att vädret ska bli sämre längre fram ser jag till att komma ut tidigare, kanske kör jag exempelvis fem dagar efter den första behandlingen”, berättar Magnus.

För att kunna ha tajming i ogräsbehandlingarna krävs det att man går mycket i fält. Magnus går i fältet flera gånger inför en behandling för att kolla ogräsarter och ogräsens storlek. Har man inte varit i fältet på länge vet man inte när ogräsen grodde och inte heller hur snabbt de växer – det gäller att ha en referens för att kunna fatta rätt beslut!

Rent generellt går Magnus mot lägre doser och ytterligare en ogräsbehandling. Han har även gått tillbaka till att radrensa mer konsekvent eftersom han numera köper in tjänsten radrensning med kamerastyrning istället för att köra sin egen redskapsbärare med Kongskilde radrensare. Med kamera går det snabbare, man kan köra närmare raden och man är inte lika beroende av torrt väder. Med sin egen maskin hittade Magnus inte alltid rätt fönster för att kunna köra.

Bladsvampsbehandlingarna har blivit frekventare. Tidigare körde Magnus mot bladsvamp efter rekommendation vilket inte var varje år medan han nu gör två behandlingar som standard. Han säger att han fått ett annat tänk kring bladsvampar och att han väntar med att skifta hjul. I år är det stora skillnader i blasthälsa mellan en och två behandlingar på Valterslund – hörn och kilar som inte fått någon andra behandling ser inte roliga ut.

Bra samarbete med maskinstation
En sak som Magnus pekar på som en framgångsfaktor i sin betodling är den duktiga entreprenören som både sår och tar upp betor åt Magnus. Han menar att det inte bara handlar om att entreprenören ska ha nya grejer utan att denne också ska ha känsla och tajming för när det blir bra. 5T-projektet har också visat att sådd och upptagning på Valterslund står sig väldigt bra jämfört med andra 5T-gårdar med avseende på uppkomst, plantbestånd, skördespill och renhet. Magnus tycker det är viktigt att känna sig trygg med entreprenören och han vill kunna lita på att maskinstationen har kunnandet och expertisen för att göra ett bra jobb.

Ola Cristiansson, granne till Magnus och före detta chef på Agricenter, tycker att etableringen har blivit bättre på gården sedan 5T-projektet startade. Magnus engagerar sig mer för att åstadkomma en bra såbädd, vilket ger maskinstationen möjlighet att göra ett bra jobb. Magnus harvar till betor lika djupt som till spannmål vilket innebär ett genomharvat fält utan kammar med en mylla så att maskinen kan lägga fröet på ett visst djup över hela fältet. Med Rapiden får han en bra återpackning.

Lagring
Idag är Magnus övertygad om fördelarna med TopTex men det tog rätt lång tid på grund av dåliga erfarenheter av TopTex i kombination med halm. Historiskt har Magnus täckt med plast med öppen topp och en massa halm ovanpå. Det fungerade rätt så bra men det var mycket jobb. När TopTex kom prövade Magnus det i kombination med halm och öppen topp vilket inte fungerade. Numera täcker han med TopTex ändå upp i toppen i princip omgående efter upptagning. Detta kompletteras med en bred plast över hela stukan vid kyla eller kraftig vind.

Magnus är övertygad om att fördelen med TopTex är att betorna blir torra och att rensverket därmed kan göra ett bättre jobb samt att torra betor är mer lagringsdugliga. Med de vintrarna vi haft de senaste åren fungerar konceptet.

Lärdomar
Magnus tycker att utbytet med de andra 5T-odlarna varit otroligt värdefullt. Styrkan i projektet har just varit utbytet av erfarenheter och idéer med andra odlare i kombination med NBR:s insamling av data och engagemang.

Ola Cristiansson sammanfattar Magnus resa med att de teoretiska kunskaperna numera används praktiskt eller att Magnus nu gör vad han redan visste att han skulle göra. Ola menar att Magnus ökade intresse för betodling lett till att Magnus inte tagit ett steg utan rätt steg framåt.